Allmän information om pelletsbrännare och ackumulatortank

Fördelarna med ackumulatordrift är många. Genom att elda mot en större vattenvolym kan antalet start och stopp minskas, samtidigt som längre drifttider ger minskade utsläpp och högre förbränningsverkningsgrad. Färre och längre, sammanhängande stilleståndsperioder ger även lägre förluster och stabilare prestanda. Längre sammanhållna driftperioder leder i sin tur till att man kan optimera injusteringen av brännaren. Det är också troligt att färre antal start och stopp innebär en längre livslängd på ingående komponenter som t ex tändelement. Men drift mot ackumulatortank innebär också ökade isolationsförluster i längre rördragning och i ackumulatortanken.

Om man inte ser upp kan dessa förluster bli mycket stora och t o m äventyra hela lönsamheten för installationen. Direkteldning ger i normalfallet därför den bästa verkningsgraden. En slavtankkoppling – även med en fullgod tankisolering – kan ge uppemot 10 %-enheter – eller mer i försämrad verkningsgrad än en mer utvecklad installationsmetod. Men reduktionen uttryckt som total vikt i kilo blir ändå marginell eftersom även utsläppen även vid direkteldning är mycket låga. "Hälften av nästan ingenting är fortfarande nästan ingenting."

Vi har också konstaterat att betydelsen av ackumulatortankens isolering är kraftigt underskattad. En ackumulatorkoppling bör därför alltid ske med bästa möjliga installationsmetod, bästa isolering och bästa styrning. Med en mer utvecklad ackumulatorinstallation kan dock nackdelarna minimeras till några få procentenheters lägre verkningsgrad.

Trots ökade förluster menar vi att bra installerade- och isolerade ackumulatortankar på max 750 liters volym ändå ger fördelar som överväger ett verkningsgradstapp på några procentenheter. En ackumulatorvolym på 500- 750 liter är därför ett bra alternativ. I synnerhet då det även öppnar dörren för kombinationssystem med solvärme.

Kombinationen solvärme sommartid och pelletseldning vintertid mot samma ackumulatortank har alla förutsättningar att bli den optimala systemlösningen. Vi menar också att tidigare forskning och utveckling varit alltför fokuserad på att optimera förbränningsresultaten i form av verkningsgrad och miljöprestanda, att man därför ”glömt bort” att utveckla bättre systemlösningar. Vi har med detta projekt visat att dagens teknik fungerar alldeles utmärkt i driftläge medan det finns stora vinster att hämta på att konstruera bättre systemlösningar under stilleståndsperioder. Det är när det inte brinner som vi har de största förlusterna.

Ackumuleringstekniken framställs ofta som positiv i samband med fastbränsleteknik. Ackumuleringen innebär samtidigt att man skapar förutsättningar till ett flexibelt värmesystem som snabbt kan ställas om till den energiform som är mest fördelaktig för stunden. Ur klimat- och miljösynpunkt skulle en kombination av solvärme sommartid och pelletsvärme under den kallare perioden kunna vara en optimal lösning för villor utanför fjärrvärmeområden. Bioenergin bidrar mycket lite till utsläpp av växthusgaser och genom att undvika eldning sommartid minskar också bildandet av skadligt marknära ozon.

Exempel i kombination med solvärme behövs en ackumulatortank på c:a 100 liter per kvadratmeter solfångare. Vid en tankvolym på 750 liter ger ett utnyttjande av 50oC ungefär 45 kWh i lager. Om en pelletsbrännare har optimala prestanda vid 15 kW och husets behov vintertid ligger på 5 kW- så kommer drifttiden att bli c:a 4,5 timmar innan ackumulatortanken är fulladdad. Den lagrade värmen täcker sedan byggnadens energibehov i uppemot 10 timmar. Ackumulatortanken leder alltså till max 2 start och stopp per dygn istället för 1- 2 start och stopp per timme. Det betyder att redan relativt små ackumuleringsvolymer radikalt påverkar antalet start och stopp och därmed teoretiskt även brännarens prestanda.

I dag finns dessutom närmare 100 000 villor som har en ackumulatortank installerad, i huvudsak i kombination med vedeldning i en äldre dålig ved- eller kombipanna. Enbart c:a 35 000 fastigheter har en modern ”miljögodkänd”1 vedpanna. även om ackumulatortanken reducerar utsläppen av skadliga ämnen radikalt så ger äldre pannor ändå oacceptabelt höga utsläpp på lite längre sikt. Ett alternativ till pannbyte kan därför även vara att installera en pelletsbrännare. Projektets utgångspunkt har varit att även om dagens teknik av pelletsbrännare fungerar utmärkt utan ackumulatortank så borde prestanda ändå kunna förbättras ytterligare om man använder ackumuleringsteknik:

a) Genom att elda mot en större vattenvolym kan antalet start och stopp minskas.
b) Längre drifttider ger minskade utsläpp och högre förbränningsverkningsgrad.
c) Brännaren kan använda optimal inställning hela driftcykeln.
d) Stilleståndsförlusterna i pannan blir mindre.
e) Livslängden på ingående komponenter som t ex tändelement ökar.
Mot detta talar att:
f) Systemförlusterna från bl a ackumulatortanken med tillhörande rördragning blir större

Källa: http://www.afabinfo.com/pdf_doc/rapporter/pelletsacktank_rapport.pdf