0Dimensionering av ackumulatortank i samband med installation av solfångare
Ackumulatortanken dimensioneras minst för solfångarnas effekt, som i sin tur dimensioneras efter varmvattenbehov och uppvärmningsbehov höst och vår. Lämplig vattenvolym är minst 300 liter och uppåt. Solfångarna fungerar bra ihop med husets övriga värmesystem.
Söderläge är den mest optimala riktningen. Vid rent öst- eller västläge så tappar man ca 20%, visserligen mindre än med plansolfångare och vissa vakuumrör, eftersom våra vakuumrör har cylindrisk absorbator (detta kan kompenseras av större solfångaryta).
Generellt sett brukar man säga att 45° är den mest optimala lutningen för att få ut maximalt antal kWh/år. Men vid "överdimensionerad" solfångaryta så kan det vara bättre att ha större lutning ex. 60-70°, här får vi lite färre kWh/år, men vi få mer kWh på rätt ställe på året, (mindre värme behöver dumpas bort) detta pga. mindre sol på solfångaren sommartid när solen står högt upp och mer på vintern när solen står lågt.
Längre norrut kan det vara en stor fördel att ha solfångaren i större lutning då detta även minimerar snöpåbyggnad över solfångaren, och mer reflexer kan tas emot från snö framför solfångaren. Men minimilutning bör vara ca 30°.
- See more at: http://www.solenergiteknik.se/dimensionering.html#sthash.o8Ood1wk.dpufvSöderläge är den mest optimala riktningen. Vid rent öst- eller västläge så tappar man ca 20%, visserligen mindre än med plansolfångare och vissa vakuumrör, eftersom våra vakuumrör har cylindrisk absorbator (detta kan kompenseras av större solfångaryta).
Generellt sett brukar man säga att 45° är den mest optimala lutningen för att få ut maximalt antal kWh/år. Men vid "överdimensionerad" solfångaryta så kan det vara bättre att ha större lutning ex. 60-70°, här får vi lite färre kWh/år, men vi få mer kWh på rätt ställe på året, (mindre värme behöver dumpas bort) detta pga. mindre sol på solfångaren sommartid när solen står högt upp och mer på vintern när solen står lågt.
Längre norrut kan det vara en stor fördel att ha solfångaren i större lutning då detta även minimerar snöpåbyggnad över solfångaren, och mer reflexer kan tas emot från snö framför solfångaren. Men minimilutning bör vara ca 30°.
- See more at: http://www.solenergiteknik.se/dimensionering.html#sthash.o8Ood1wk.dpufSöderläge är den mest optimala riktningen. Vid rent öst- eller västläge så tappar man ca 20%, visserligen mindre än med plansolfångare och vissa vakuumrör, eftersom våra vakuumrör har cylindrisk absorbator (detta kan kompenseras av större solfångaryta).
Generellt sett brukar man säga att 45° är den mest optimala lutningen för att få ut maximalt antal kWh/år. Men vid "överdimensionerad" solfångaryta så kan det vara bättre att ha större lutning ex. 60-70°, här får vi lite färre kWh/år, men vi få mer kWh på rätt ställe på året, (mindre värme behöver dumpas bort) detta pga. mindre sol på solfångaren sommartid när solen står högt upp och mer på vintern när solen står lågt.
Längre norrut kan det vara en stor fördel att ha solfångaren i större lutning då detta även minimerar snöpåbyggnad över solfångaren, och mer reflexer kan tas emot från snö framför solfångaren. Men minimilutning bör vara ca 30°.
- See more at: http://www.solenergiteknik.se/dimensionering.html#sthash.o8Ood1wk.dpuf
Tappvarmvattensystem
* Minst 1,5m2 solpanel/person(en 24-modul är 2,28m2)
* Ackumulatortankvolym på minst 100 liter/person
* Önskar ni "överdimensionera" solfångarna med ex. 50% större yta så bör ackumulatortankvolymen ökas med ca 100-150% från dessa nivåer.
Kombisystem(tappvarmvatten och uppvärmning)
* Minst 2,5m2 solpanel/person(en 24-modul är 2,28m2)
* Ackumulatortankvolym på minst 200 liter/person
* Önskar ni "överdimensionera" solfångarna med ex. 50% större yta så bör ackumulatortankvolymen ökas med ca 100-150% från dessa nivåer.
Söderläge är den mest optimala riktningen. Vid rent öst- eller västläge så tappar man ca 20%, visserligen mindre än med plansolfångare och vissa vakuumrör, eftersom våra vakuumrör har cylindrisk absorbator (detta kan kompenseras av större solfångaryta).
Generellt sett brukar man säga att 45° är den mest optimala lutningen för att få ut maximalt antal kWh/år. Men vid "överdimensionerad" solfångaryta så kan det vara bättre att ha större lutning ex. 60-70°, här får vi lite färre kWh/år, men vi få mer kWh på rätt ställe på året, (mindre värme behöver dumpas bort) detta pga. mindre sol på solfångaren sommartid när solen står högt upp och mer på vintern när solen står lågt.
Längre norrut kan det vara en stor fördel att ha solfångaren i större lutning då detta även minimerar snöpåbyggnad över solfångaren, och mer reflexer kan tas emot från snö framför solfångaren. Men minimilutning bör vara ca 30°.
- See more at: http://www.solenergiteknik.se/dimensionering.html#sthash.o8Ood1wk.dpufSöderläge är den mest optimala riktningen. Vid rent öst- eller västläge så tappar man ca 20%, visserligen mindre än med plansolfångare och vissa vakuumrör, eftersom våra vakuumrör har cylindrisk absorbator (detta kan kompenseras av större solfångaryta).
Generellt sett brukar man säga att 45° är den mest optimala lutningen för att få ut maximalt antal kWh/år. Men vid "överdimensionerad" solfångaryta så kan det vara bättre att ha större lutning ex. 60-70°, här får vi lite färre kWh/år, men vi få mer kWh på rätt ställe på året, (mindre värme behöver dumpas bort) detta pga. mindre sol på solfångaren sommartid när solen står högt upp och mer på vintern när solen står lågt.
Längre norrut kan det vara en stor fördel att ha solfångaren i större lutning då detta även minimerar snöpåbyggnad över solfångaren, och mer reflexer kan tas emot från snö framför solfångaren. Men minimilutning bör vara ca 30°.
- See more at: http://www.solenergiteknik.se/dimensionering.html#sthash.o8Ood1wk.dpufSöderläge är den mest optimala riktningen. Vid rent öst- eller västläge så tappar man ca 20%, visserligen mindre än med plansolfångare och vissa vakuumrör, eftersom våra vakuumrör har cylindrisk absorbator (detta kan kompenseras av större solfångaryta).
Generellt sett brukar man säga att 45° är den mest optimala lutningen för att få ut maximalt antal kWh/år. Men vid "överdimensionerad" solfångaryta så kan det vara bättre att ha större lutning ex. 60-70°, här får vi lite färre kWh/år, men vi få mer kWh på rätt ställe på året, (mindre värme behöver dumpas bort) detta pga. mindre sol på solfångaren sommartid när solen står högt upp och mer på vintern när solen står lågt.
Längre norrut kan det vara en stor fördel att ha solfångaren i större lutning då detta även minimerar snöpåbyggnad över solfångaren, och mer reflexer kan tas emot från snö framför solfångaren. Men minimilutning bör vara ca 30°.
- See more at: http://www.solenergiteknik.se/dimensionering.html#sthash.o8Ood1wk.dpufv
Några råd vid instalaation av solfångare:
Vedpannor
Akumulatortankarna är dimensionerade för vedpannas effekt, vanligvis 1-3 m3, varför det kan vara lämpligt att minska den uppvärmd vattenvolymen vid användningen av solfångare.
Vanlig lösning är att ha ackumulatortanksvolymen uppdelad på flera tankar och/eller ladda ackumulatortanken utrustad med varmvattenberedaren från toppen med solladdare.
I båda fallen blir resultatet varmare varmvatten tidigare. Ett annat alternativ är att ha 3 eller fler solfångare. I en stor ackumulatortanksvolym med lågt placerad solslinga och förhållandevis små solfångare blir det, beroende på systemets tröghet, mindre ofta något tillräckligt varmt vatten pga egenförlusterna i systemet.
Pelletspannor
Dessa är lättreglerade och kan arbeta direkt mot radiatorkretsen/vvb. Ackumulatortankens funktion är vanligtvis bara att ta tillvara och lagra solfångaren energi. Pelletspannor behöver ofta inte hålla en ackumulatortank varm för sin funktion eller effektivitet.
Ackumulatortanken är därför dimensionerad för solfångarens storlek. En akumulatortank på 500-750 liter brukar räcka gott för vårt kombisystem. Inkopplingen av ackumulatortanken beror på pelletspannans konstruktion. Antingen är radiatorkretsen/varmvattenberedaren kopplad direkt på pellets pannan eller mot akumulatortanken.
Värmepumpar
Dessa är också lättreglerade och kan därför arbeta direkt mot radiatorkretsen/vvb. Ackumulatortankens funktion är också här i huvudsak att bara tillvara och lagra solfångaren energi.
Ackumulatortanken är också här dimensionerad för solfångarens storlek. En ackumulatortank på 500-750 liter brukar räcka gott för vårt kombisystem. En värmepumps effektivitet är som sämst när den producerar det hetaste vattnet. Solfångaren gör därför mest nytta om d en slutvärmer varmvattnet vid den temperatur där värmepumpens verkningsgrad är som sämst.
Exempel på lösning: 750 liters ackumulatortank som förvärmer både ingående tappvarmvatten och radiatorvatten till VP. Med en solladdare prioriterar man bort VP sämsta driftsfall först genom att ladda med tappvarmvattentemp i ackumulatortanken.
Undrar du över något? Kika in på vår sida över vanliga frågor och se om du får svar på din fråga. Hittar du inte svaret på din fråga? Kontakta oss på 0922-61570 eller maila till info@combiheat.se, så hjälper vi dig.
